Karlstad 2/5 (eller 5/2 om jag var i Schweiz)

Inser att jag hade en smekvecka när jag kom hem. Träffade (nästan) alla som jag saknat och hade så många fina kvällar och promenader och fikor. Men nu då? Det ska liksom bli vardag igen. En arbetslös vardag utan Anna och Amanda, hur gör man det? Nej, jag ska försöka skaffa mig ett jobb. Och klippa mig.
Veckans mål: Klippa mig och skaffa mig ett jobb.
Bra det kändes att sätta upp ett mål. Okej, och om jag klarar det så ska jag... Hmmmm... Vet inte. Fira det. Kan man gå ut i Karlstad?

Du är fri och tar allting för givet, du kan skratta åt livet
Du lever för stunden, precis som jag
Det är nudlar och lånade pengar, du har grå efterslängar
men lyckan i grunden, precis som jag
Vi är som personifierade Nittiotal
i ett virrvarr av chanser och val
Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer
Jag lever för kicken, precis som du
Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen
Jag har frihet i blicken, precis som du
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå

Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?
Den här låten går på repeat just nu. Och sen två månader sedan. 
Dagens tvivel: Ska jag verkligen till Uppsala? Eller Luleå? 
Hittade deras utbildningskatalog och det var lite för mycket bilder med snö och berg 
för att jag inte skulle tänka efter en gång till. 
Sen läste jag Uppsalas katalog och fick en varm klump i magen. 
Klart att man ska till Uppsala. Sen.


Anna, fan vad cool och bäst du är som åker till ett land där du inte kan språket! 
Det är bara en som kör!

//MALIN

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0