Fortfarande d-r-y-g-t
Jaha, ännu har inte regnet gett sig.Tänkte, vafan ska jag hitta på nu? Men så kom jag på att jag inte har berättat för er om vad som hände i måndags!?
Och nej, jag tentapluggade inte bara (har förresten redan fått tillbaka den, men bara betyget och man kan väl säga som så att jag klarat hela första terminen med NV3C-resultat vilket betyder närmre max än godkändgränsen (vi har ingen MVG-gräns på våra prov...) på ALLA prov! Lite värt att fira med glass ikväll det! Vad menas med NV3A-resultat Malin? Huh!? HUH!?)
Nej, jag lämnade hud. Åt en god sak. Bara en god sak. Fick inte alls 300 spänn för det. Nej jag donerade hud åt diabetesforskning. Ja.
Det gick till ungefär såhär:
- Jag och Lisa såg en lapp på BMC (biomedicinska centrat, där vi pluggar) där de sökte donatorer, och det KAN ha stått något om ersättning på 300 SEK.
- SÅ vi drog iväg ett mejl, och fick sedan träffa han som höll i det (som hade seriöst, största vårtan på näsan någonsin.)
- I måndags befann vi oss sedan på Akkis (logopedsnack för Akademiska sjukhuset. Litte coolt. Höhöhöhö). Där fick vi gå in i ett rum, lägga oss på en brits, dra ner byxorna (ja, det var en kvinnlig sjuksköterska som gjorde det), fick lokalbedövning, och sen tog de 2 mm hud av oss. Det blödde tydligen rätt mycket, för jag kände hur det rann någonting, men bedövningen verkade funka för jag kände seriöst inte ett skit! Idag har jag en liten, liten sårskorpa på min vänstra skinka.
- Är nu alltså 300 spänn rikare. Hittade alltså 300 spänn på gatan. Inget annat.
- Nu är vi sugna på att vara med i fler projekt. Typ sömnstudie? Hur coolt vore inte det!?
Men nu har regnet lättat lite. CIAO som Anna skulle sagt, om hon var här. Bajs på dig, för att du inte är det.
amanda (med 2 mm mindre bak! skulle göra det där lite oftare, så kanske man skulle kunna klämma sig ner i ett par jeans med waist 26?)
Kommentarer
Trackback
