Min första reccegasque
I lördags var jag på reccegasque. Det är en middag för alla nya på Uppsala universitet. Allt börjar med att man samlas på sin nation (för min del ÖG) och tågar efter fanbärare, kuratorer och trumslagare upp till den enorma byggnaden, som jag enkelt kallar för "universitetsbyggnaden". Den heter säkert något annat, men jag bryr mig inte. Utanför där står man sen (I KYLAN! Det var liksom så kallt att jag fick kramp efter ett tag. Och ja, jag hade högklackat och strumpbyxor på mig i femton graders kyla, men det var ju för fasen klädkod!!!!! som innebar mörk kostym för herrar och cocktailklänning för damer) och bara väntar på att de ska ta emot oss.
Väl inne i värmen (rätt maffig sal, ska ni veta, borde tagit kort, men för det måste man ha en kamera. Borde ha en kamera, men för det måste man ha pengar osvosv. kan hålla på där ett tag känner jag) satt man och lyssnade på tal och en pianist, som Olof tydligen hävdar är känd.
Därefter begav man sig sin nation (fast jag begav mig till GH, för GH, ÖG och VG samarbetar nämligen) för en fördrink. Sedan var det trerätters middag på VG. MYCKET GOTT! Räkna därtill att man fick mycket att dricka, otaliga snapssånger och en bordsherre till vänster, en annan herre till höger, och en tredje rakt fram (man skulle nämligen skåla så som vi gjorde på balen om ni kommer ihåg: vänster, höger, rakt fram, TA EN SUP, rakt fram, höger, vänster.
I alla fall var det under middagen något väldigt speciellt hände. VG:s manskör kom plötsligt in i salen. De berättade lite om likheter mellan en manskör och rap. Att de båda gillar att hylla den kvinnliga varelsen (ni kan ju tänka er vad han tog för exempel) Sedan bryter de ut i en jättefin sång om någon vacker tjej och hela kören får för sig att välja ut nån att sjunga den till. Så där sitter jag, omringad av killar, på knä, stirrandes in i mina ögon (JAG LOVAR, de bröt inte ögonkontakten en enda jävla gång!) och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Ajajaj. Tur att låten bara var typ 5 minuter lång!?!?
När man ätit upp, och fått alla sina snapsar drog vi vidare till ÖG och dansade järnet. På övervåningen var det liveband. Helt okej, men det var inte direkt som Hives och på undervåningen var det en dj (troligtvis butch) som hade riktigt skön blandning av musik. Det var lite Brucan, Arctic Monkeys, Moneybrother, Mando Diao m.m.
Det oskönaste på kvällen var när jag och olof skulle cykla hem. I snömodd. I högklackat (troligtvis inte i Olofs fall dåra.) I en alltför sen timme. I ett inte alltför nyktert tillstånd.
MEN OJ, vilken kväll. Reccegasque är att rekommendera!
amanda
Kommentarer
Trackback
