jädraranamma

Har i flera veckor inte haft något särskilt sötsug, men jag har heller inte tränat. Ganska bra balans tycker jag.

MEN, den här veckan bestämde jag mig: jag ska verkligen ta tag i det nu. Allt det där lilla extra dallret ska bort och rumpan ska vara så fast att man ska kunna studsa ett mynt på den.

Resultat: har varit ute och löpt fem gånger denna vecka, tre gånger innan frukost. Känns bra. Ska fortsätta med det. Köpte till och med löpartajts så att det ska lite proffsigt ut också. Dock känner man sig inte lika proffsig när man har ruschat den där sista biten och svetten seriöst rinner om en.

Nåväl, åter till ämnet: allt skulle varit helt i sin ordning, om inte sockermonstret (poolmonstrets närmaste släkting!) kommit fram. Helt plötsligt blir jag sugen på kakor, glass, godis, ja men vad som helst som är lite sött och onyttigt. INTE OKEJ!

Jag finner ingen annan anledning till detta förutom att sockermonstret har tagit mig i besittning.Varför tror ni liksom att jag bakade en kladdkaka igårkväll när jag visste att jag skulle vara själv hemma?  Var det för att jag tänkte frysa in den och spara den till ett oväntat fik besök? Skulle jag ge den till någon mer behövande? Eller var det helt enkelt så att jag tänkte att nu, äntligen, får jag hela kakan för mig själv, ingen som är där och nallar av min goda kaka.

Gissa själva!