Pas parle americano!
Fast tvärtom då, i min "nya" korridor. Eftersom 3 av 5 lägenheter i min korridor är tjingade för utbytesstudenter, som bara stannar i 6 månader, och Caroline som bodde här har flyttat, har jag alltså fått 4 (!!!!) nya korridorsgrannar. EN kort presentation:
- Adrien. Jag uttalar hans namn engelskt (Äääjdrijen), fast det ska egentligen vara franskt (Adrijän), för han är från Frankrike. Ser därför väldigt fransk ut. Olof tror han är gay. Jag fattar inte ett ord av vad han säger eftersom han bryter något så ENORMT på franska. Har frågat vad han pluggar, men förstod liksom inte..
- Charlotte. Även hon fransk, men ser rysk ut, enligt mig. Kedjerökande, nutellaälskande och alltid glad. Dammsög köket i måndags, så hon har fått pluspoäng. Dock luktar hon lite skumt...
- Mario. Cypriot (vet ej om han är turk-cypriot eller grek-cypriot, och det är faktiskt mycket svårt att avgöra, om man ska gå på uttseendet alltså! Får fråg'en) Vääldigt trevlig kille, med en duschcreme som luktar underbart (för att vara kill-duschcreme alltså. Det är typ AXE eller nått!) Han pluggar biologi med inriktning på evolutionslära. Berömde min egnelska och är allmänt najs, så han gillar vi!
- Mr X. Namn=okänt. Ursprungsland=okänt, men skulle gissa på något arabaktigt. Studieinriktining=okänd. Jag har alltså snackat med snubben, och inte ens hälsat. Han undviker mig nämligen. Om jag kommer in i köket när han är där, går han lite diskret därifrån. EN dag frågade han om jag kunde hjälpa honom att sätta på en av plattorna på spisen, men den var redan på, så dte blev liksom lite konstig stämning.
Dessa människor ska jag alltså leva bredvid i 6 månader, om jag inte får något nytt boende genom ÖG, typ på studentvägen. Det blir nämligen ingen flytt för mig och Anna, eftersom hon hade tänkt att söka Göteborg nästa år igen. Men jag är då inte den som deppar, jag har ju ett helt år på mig att bevis för henne att Uppsala IS THE SHIT!!!!!!
Eftersom Anna inte är jätteaktiv här, kan jag ju för hennes talan: hon mår bra. Nollas konstant. Det är jobbigt, men kul.
amanda
Kommentarer
Trackback
