jädraranamma

Det kom sig nämligen så att jag och den här kinesen råkade svänga in på samma cykelbana precis samtidigt, och sen hamnade bakom varandra. I typ 10 min. Vi skulle till EXAKT samma ställe. Jag försöker, så ofta det är möjligt, undvika dylika situationer, eftersom jag ofta känner mig som andra klassens stalker. Så jag lade in min stöt i den första uppförsbacken. Cyklade förbi ganska lätt, vilket jag tror jag har mina väl bevarade fotbolls-lår att tacka.

Bara några meter efter backen fullkomligt flyger den lilla kinesen förbi. Det syntes inte ett spår av hans sega uppförstempo. Självklart tappar han farten precis efter att han kört förbi mig och lägger sig nöjd framför mig, och drar lite grann. Det visade sig dock att jag med mina nypumpade däck (och kanske tack vare det faktum att jag troligtvis var LITE tyngre) lätt rullade förbi honom i nästa nerförsbacke. Som ni kanske nu börjar förstå är Uppsala en rätt backig stad, men jag kan tala om för er att den är extremt anpassad för cyklar ändå! Älskart!

I alla fall, tillbaka till historien. Jag var nu i ledningen, och jag visste att det inte var långt kvar till BMC, dit han också tydligen skulle. Vi var båda väl medvetna om situationen. Han tittade på mig med sin små ögonöppningar och flinade mot mig lite då och då (lite som hon thailändskan jag nu inte längre köper nudlar av). Jag antog att han hade en rejäl spurt i åtanke. Jag ser BMC torna upp sig framför mig, känner att jag har bra stuns i lår och vader, så jag har nog en hel del kvar att ge. Lägger i sista växeln (bokstavligt talat) och svänger in på området, kollar mig snabbt över axeln och ser inte till honom. Vart är han? Märker att jag nu är framme vid cykelställen och känner segerns sötma välla över mig. YES! Där fick han så han teg.

När jag går genom svängdörrarna kommer han dock plötsligt gående förbi mig med sin cykelhjälm  snurrandes i handen. Han hade alltså tagit ett av de tidigare cykelställen, och på så vis hunnit för mig. Jag tar nämligen en annan ingång, som har ett cykelställ lite längre bort.

DEN JÄVELN! Förstörde hela min dag. Nästan. Den blev lite värre när jag fick höra att det ska snöa imorrn. Man kan väl säga att det nog inte blir något av vår planerade grillning. Men vafan, har ju alltid lördagsfikan. Ska fasen ta kort på den nångång så ni får se hur underbar den är. FINT!